Redan innan coronaviruset kom till Sverige och satte enorm press på landets sjukvård befann sig den svenska vården i en kris. I Stockholm, Sveriges epicentrum av coronasmittan, har såväl experter som praktiserande sjukvårdspersonal larmat om undermåliga förhållanden och bristande patientsäkerhet under en längre tid. Trots det var kapaciteten på nedgång i Stockholm redan innan coronakrisen med varsel på flera av de större sjukhusen under slutet av 2019. Kort efter detta kom coronaviruset till Sverige och nu befinner vi oss i en pandemi där just Stockholm drabbats extra hårt. Vi har i nuläget bara sett början av de effekter som coronaviruset kommer att ha på vårt samhälle, men ett resultat av allt detta bör vara att politikerna på såväl riksnivå som regionnivå satsar extra mycket på sjukvård och krisberedskap inom de närmsta åren. En naturlig konsekvens kan tyckas, men anledningen till denna utveckling är inte bara ett försök att tillgodose viktiga behov i en krisande sjukvård – utan att få din röst i kommande val.
Den nationalekonomiska teori som stärker denna tes kallas medianväljarteoremet och innebär att det parti som bäst representerar medianväljarens preferenser kommer att vinna väljarnas röst. Teorin bygger på antaganden om demokratiska val som i princip stämmer överens med det svenska politiska systemet och därför skulle kunna appliceras på svensk politik. En förlängning av denna teori är att politiska partier anpassar sin politiska profil efter medianväljarens stundande preferenser, de vänder kappan efter vinden så att säga. Idag blåser det mycket kring sjukvård och krisberedskap och det är alltså det som politikerna kommer att satsa på för att tillfredsställa den svenske medianväljaren.
Man har sett att väljare kan ändra uppfattning om vilken samhällsfråga som är extra viktig för stunden genom att ta del av vad som sägs i media och vad det pratas om i fikarummet på jobbet. Sociala medier har också en viktig roll för väljaren och där sprids både övertygande politiska argument och ”fake news”. När det kommer till coronaviruset, sjukvårdens kapacitet och landets beredskap överöses vi idag med statistik, analyser och desinformation i en salig blandning. Det är rimligt att anta att detta kommer att resultera i att sjukvård och krisberedskap blir den överlägset viktigaste politiska frågan för det svenska folket framöver.
Hur ökade satsningar på sjukvård och krisberedskap skulle se ut rent praktiskt är inte säkert, men det är rimligt att anta att både renovering och nybyggnation av sjukhusbyggnader kommer att öka. För att kunna öka vårdplatserna och säkra patientsäkerheten krävs dels renovering av existerande lokaler men även nybyggnation på vissa håll i landet samtidigt som tillgängligheten till katastrofsjukhusen bör förbättras. I skrivande stund byggs ett fältsjukhus i Stockholm i en mässlokal istället för att använda något av de två fullt fungerande katastrofsjukhus som finns under marken på Södermalm och i Huddinge. Enligt Region Stockholm har man valt att inte använda katastrofsjukhusen för att man inte hade goda kommunikationsmöjligheter nog och inte skulle kunna komma igång tillräckligt snabbt. Är det något som är viktigt för ett katastrofsjukhus så är det rimligen att man ska kunna använda det med kort varsel i krisande tider.
Om vi ska tro medianväljarteoremet och dess implikationer kommer vi alltså att se ökade politiska satsningar inom sjukvården och krisberedskapen – vilket bör leda till en ökad aktivitet av både renoveringar och nybyggnation för bland annat sjukvårdsbyggnader.